Infektion i en tand

Karies är den vanligaste sjukdomen i världen och många får kariesangrepp. För det mesta lagas tanden innan hålet hunnit bli särskilt stort. Går infektionen in till pulpan, där nerver och blodkärl finns kan tanden sällan räddas.

Infektioner som når tandens pulpa smärtar oftast och man går därför till tandläkaren för att bli av med det onda. Flertalet tandläkare rensar bort infekterad vävnad, vilket dödar tanden och tar bort känseln i den. Men man blir sällan av med infektionen och i värsta fall kan käkbensdefekter uppträda.

Läs mer här om tandinfektioner och under övriga flikar om hur en rotfyllning går till och vilka problem som kan uppträda. Diskutera fördelar och nackdelar med tandläkaren och fatta därefter ett eget beslut om vilken åtgärd tandläkaren ska vidta.

Om du väljer att ta bort tanden, men tandläkaren vägrar att hjälpa dig, behöver du byta tandläkare. Ta gärna kontakt med Tf om du inte hittar en tandläkare som tillmötesgår dina önskningar. Enligt Socialstyrelsen är extraktion av en infekterad tand ett alternativ till rotfyllning. Vissa tandläkare påstår dock felaktigt att det är förbjudet att att ta bort infekterade tänder.

Kariesutveckling i en tand

Först skadas emaljen och det tar lång tid innan angreppet sprids till nästa lager i tanden som kallas för dentin. Nu fördjupas angreppet i snabb takt och bakterierna kan nå den blodfyllda pulpan och sprida sig ner till spetsen av tandroten. Då kan också käkbenet påverkas. (Bild: Shutterstock)

Ibland kan tanden självläka även om kariesangreppet nått pulpan, men ännu inte trängt ner i rotkanalen. Tandläkaren kan pröva att ta bort del av angreppet och överkappa med ett basiskt material. Detta för att tanden ska kunna skapa en hård dentinyta, som hindrar bakterier att tränga vidare ner i den känsliga pulpan. Möjligen kan laserbehandling stärka läkningsförloppet.

Kan tanden inte räddas återstår endast att rotfylla eller ta bort den. Beslutet att ta bort en tand är svårt och för att kunna fatta ett väl informerat beslut behöver man själv läsa på och därefter diskutera med tandläkaren. Läs mer nedan och under fliken rotfyllning.

Riskabelt att rotfylla
En infektion som nått pulpan är riskabel då bakterier eller andra mikroorganismer tränger vidare längs rotkanalerna och når rotspetsen. Därifrån kan bakterierna spridas till själva käkbenet. Immunförsvaret aktiveras och hela kroppen kan påverkas.

Även om tandläkaren rensar och försöker döda mikroorganismerna är det svårt att komma åt inuti rotkanalens alla böjar och utstickare. Det finns alltid kvar mikroorganismer i rotfyllda tänder.

Särskilt svårt är att rotfylla tuggtänderna längst bak då de har två till fyra rötter och ibland kan små förgrenade rotkanaler (som ett delta) finnas som tandläkaren inte kommer åt att fylla. Det händer också att tandläkaren missar en större rotkanal då den kan vara svår att se på röntgenbilden.

Så kallad biofilm (komplex av bakterier och andra mikroorganismer) kan bildas på insidan av tandens rotkanaler, vilket är en av flera förklaringar till att rotfyllningar ofta misslyckas. Biofilm är mycket svårt att bli av med. Tandhälsoförbundet anser att det med dagens teknik är omöjligt att få en död tand helt bakteriefri.

Röntgenbild på borttagen rotfylld tand

Ovan visas röntgen av rotfylld utdragen tand i olika vinklar. Rotfyllningen är inte helt tät och mörka skuggor runt fyllningen indikerar infektion. Under tanden fanns ett inflammatorisk rotgranulom, vilket tagits ut och lagts till vänster under tanden på brickan (Foto: Erik Davidsson)

Förutom i rotkanalerna kan bakterier och andra mikroorganismer få fäste i den rotfyllda tandens dentinkanaler. Dessa mikroskopiska kanaler går inifrån pulpan och tvärs igenom tanden ut mot rotcementet. Omkring 3 000 meter dentinkanaler finns i en enda tand.

I en frisk tand går ett flöde genom dentinkanalerna med näring eller avfall. Flödet kan ändras t.ex. av kyla respektive värme och socker. Ett sådant ändrat flöde i dentinkanalerna kan öka risken för karies. I en levande tand är dock immunförsvaret aktivt och gör att bakterier bekämpas och därför sällan etableras och inte heller når den känsliga pulpan.

Mikroskopbild på dentinkanaler i en tand

Dentinkanalerna är 1-2 mikrometer i diameter. Stavarna i bilden är bakterier. I en normal tand finns flera kilometer dentinkanaler, som i en död tand fylls av bakterier och andra mikroorganismer.

När tandläkaren dödat tanden genom att ta bort pulpans blodkärl och nerver upphör vätskeflödet i dentinkanaler och de invaderas då av små bakterier och andra mikroorganismer. Immunförsvaret kommer inte åt dem, eftersom blodcirkulationen i tanden upphört.

Forskning visar att många olika bakterier från munhålan trivs i dentinkanalerna. De muterar för att bli bättre anpassade till miljön. De är anaeroba och klarar sig därför bra i den syrefattiga miljön och de minskar också i storlek för att bättre få plats. En del av dem producerar gifter som tränger ut i vävnaderna och påverkar både immunförsvaret och kroppens biokemi. En rotfylld tand är alltid en giftbomb.

Infektionen kan spridas
Bakterier och andra mikroorganismer i tandens rot- och dentinkanaler kan infektera själva käkbenet och dess märg. Rotfyllda tänder kan orsaka käkbensdefekter som leder till död vävnad och degenerativa förändringar som orsakar inflammationer inuti benmärgen.

Käkbenet kan också påverkas efter att en tand tagits bort om tandläkaren inte gjort rent ordentligt där den suttit (alveolen). Om läkningen misslyckas skapas ett hålrum där fettrik vävnad bildas med stor mängd cytokiner (RANTES) och produktion av gifter.

Immunförsvaret triggas av cytokinerna och sjukdomssymtom kan uppstå i många andra delar av kroppen. (Se mer under fliken inflammationer i käkbenet)

Röntgenbild där alveolen efter extraherad tand finns kvar

Mellan befintliga tänder syns strukturen av en borttagen tand, vilket tyder på att läkningen är ofullständig. Här har en inflammation med hög andel cytokiner bildats och eventuellt finns även bakterier kvar. (Foto Irene Brednert-Jonsson).

Inflammationer i käkbenets märg är svåra att upptäcka, särskilt med vanlig röntgen. Ibland syns dock strukturer i käkbenet som skvallrar om en kvarstående sjuklig förändring (se bilden ovan).

Med tredimensionell röntgen (CBCT) har tandläkare fått bättre möjligheter att upptäcka sjukliga förändringar i käkbenet. Men inte heller med denna metod kan man vara säker på upptäckt. Se mer om olika röntgenmetoder i Tf-bladet nr 3/2020 och läs mer under fliken "Infektioner i käkbenet".

Den bästa metoden att upptäcka inflammationer inuti käkbenet är med apparaten CaviTAU. Om den finns mer information under fliken inflammationer i käkbenet.

Infektioner som går ner till rotkanalens spets är inte att leka med. Eftersom tanden är död och tandläkaren skurit av nerverna är det inte säkert att man upplever smärta. Många kan dock känna obehag då de tuggar eller upplever obehag från käkpartiet, vilket är tecken på kvarvarande besvär. Bakterier och andra mikroorganismer i den döda tanden kan påverka hela kroppen och ge symtom på andra ställen än i munhålan.

Med dagens rotfyllningsteknik kommer man inte åt att rensa bort alla bakterier och andra mikroorganismer. När man tar bakterieprover (med DNA/RNA-teknik eller odlar bakterier) finner man alltid en blandflora bakterier. Någon evidens finns inte för att rotfylla tänder där infektionen gått ner i rotkanalen. Tf förordar därför att man tar bort en infekterad tand istället för att rotfylla.

Intressanta artiklar om tandinfektioner och rotfyllningar:
Rotfyllningar ger ofta kroniska hälsobesvär - tanden blir en giftbomb. Öckert, K, Tf-bladet nr 1/2020
Mer om rotfyllda tänder. Lidmark, A-M, Tf-bladet nr 2/2021
Rotfyllning eller inte? Intervju med tandläkare Irene Brednert-Jonsson. Lidmark, A-M, Tf-bladet nr 2/2020
Vilken sorts röntgen passar bäst? Lidmark, A-M, Tf-bladet nr 3/2020

Intressanta böcker om rotinfektioner och rotfyllningar att ta del av:
Chi, AC, Neville, BW, Damm, DD, Allen CM & Bouquot, J: Oral and Maxillofacial Pathology, 2008
Gammal, R: The Garbage Collector. 2022
Huggins, HA & Levy, TE: Uniformed Consent, 1999
Kulacz, RK & Levy, TE: The Toxic Tooth: How a root canal could be making you sick. 2014
Lechner, J: Gesunde Zähne - gesunder Mensch, 2009. Slut, men begagnad bok kan köpas på t ex Amazone
Meinig, GE: Root Canal Cover-up, 1998
Price, WA: Nutrition and physical degeneration, 2010 (första upplagan 1948)